Dropp... dropp... dropp...

... sa mannen om kranen.

Jag tänker inte klaga på vädret, för det vet jag att jag kommer få äta upp. Däremot att grannen har mage att jäklas med en klockan halv sju på morgonen. Enda sedan jag yrvaket besökte badrummet tills jag gick en halvtimme senare stod någon ovanför och smattrade med jag vet inte vad i golvet. "Smatter... smatter... smatter..." Tänk er själva, en så liten sak kan blir så otroligt irriterande, jamenar, om man skulle samla ihop alla dessa smattranden i en ask och slänga ut dem, tänk vilket vrål det skulle bli, ungefär som att försöka välta berg.
Jag är nog inte ensam om att ha det, ty jag vet att minst två personer på denna jord har det, nämligen kort stubin. Jag skulle säkert palla med ett smatter ibland. Runt lunchtid är det dock värst, jag vet inte om det är hissen som landar på spontan våning (den hörs, tro mig), eller om grannen smäller igen en dörr, eller om grannen smäller ner en låda på golvet. Frågar man så får man typ höra att "jag var tvungen att dansa..", måste va en riktigt våldsam dans isf...

I Metro ska man tydligen försöka på sig att ragga på bussen, låter riktigt hett, kanske man skulle prova på någon gång, iförd värsta cosplay-dräkt eller nått, kanske Sakuras chockrosa catsuit O.o. Tror jag börjar tappa här...

God morgon Stockholmare.. Må ni dö i eviga skrattplågor.. *Suck*

När Morga kom till stan

Ja då satt man här igen, mitt ute i värsta förorten, alltid lika jäkla roligt. Nog för att jag brukar klara av det mesta en tidig måndagsmorgon trots att jag alltid är lika trög i huvudet. Trots gubben som slänger den där genmanipulerade DN-saken i ansiktet på en vid Aspudden, och trots alla 32 ungar som kutade fram och tillbaka i vagnen fram till Bredäng (var tog personalen vägen?). Men så sitter man här, och hör ett jädrans överljud överallt, ljud ljud ljud, någons telefon ringer, och DÄR, snyt dig människa, argh. Vad trött jag blir.
Sitter och går igenom AMS konstiga intressetest, och förmodligen kommer den informera mig glatt att jag borde jobba med IT...
Börjar låta som Marvin, fasen vad drygt allt blev...

Nischernas återkomst

Jag skulle nästan önska att någon plötsligt fick ett allvarligt fel i huvudet och fick för sig att människan skulle förintas. Farao vad trevlig, jag vill att folk ger f*n i rymden, stanna på denna simpla nerdränkta, dynghög till planet som ni gjort den till och håll tyst. Ja jösses.
Aldrig har jag varit med om maken till opartisk lärobok. I genmanipuleringskapitlet framstår det som att djuren vill bli manipulerade, försökade, undersökta och kartlagda på detta sätt. Och börjar djur göra motstånd, ja då kommer en massa lagförslag eller så kommer försvaret och förintar dem. Och kommer en alien och undersöker människor ja då blir det ett jäkla liv...
Och du Condolezza Rice ... jag vet var din brevlåda bor ...

Våren är kommen

Jahaja då var det typ slut på vintern och våren är igång. Som alltid tror alla svenskar att det är 20 grader och tar av sig alla kläder så man själv ser helt kokobäng ut bara för att man inga andra jackor har. Alltid lika förbannat svårt att välja rätt kläder, att gå i vinternjackan är nog ingen höjdare, dels för att jag tydligen drar på mig allt för mycket uppmärksamhet ("öh, var kom isberget ifrån?") och dels för att jag nästan drog på mig feber häromdagen bara för att det var så varmt.
Min andra jacka då? Eh, den är typ byggd för 10 plus minst. Om man dessutom har den i kombination med mössa och halsduk plus vantar ser man inte kul ut. ("vafan, han har mössa, kommer han från Island eller?"). Ja jag har mössa, låt mig ha min mössa, jag är ingen galen rappare för det, jag försöker inte se ut som jag vill kaxa upp mig, jag vill bara ha min mössa, punkt slut. Och jag tänker ha halsduk också, för jag orkar inte bli förkyld mer. Vänta åtminståne minst 7 månader (gärna mer, eller helst aldrig).
Nu ska jag ta mig ut, på balkongen var det typ varmt, jag kan säkert steka ägg på den (förutsatt att ägget inte går ut innan hösten), och det är på tok för varmt för min stora jädrans jacka från panikköping. Men varför... varför kan det inte bara bli POFF smällkallt eller kokhett på en dag? Skulle vara så vansinnigt mycket enklare.
Man kanske skulle flytta till ekvatorn, varmt året om, inga årstider att bry sig om, varken sommar eller vinter, bara allmänt sol. Visste ni förresten att på nordpolen kan det vara kolmörkt i flera månader på vintrarna. Värsta ballt, tänk vad mycket vampyrer det lär finnas där...

Eniro - Vi vet var du bor!

Och så var det då fredag igen. Alla dessa förbannade fredagar. Som alltid döljer den nästa hurhäliska vecka med något skynke som i folkmun kallas helg. Helg ja, då folk brukar sova till typ tolv, och på söndagen inse att "jädrar, jag ska upp om fem timmar och är fortfarande klarvaken". Ty jag läro förhoppningsvis slippa detta då jag tycks tvärvakna kl sju varenda morgon, något som uppenbarligen tvärmördat min normala sömnrytm då jag inte helt oväntat bestraffats av ondskans makter (säkert nån hög (höhöhöhh... jag är hö....hö hö h....höööööög) politiker som bossar över helgen) och möts av förskräckelsen vid morgonens ansiktstvätt med en rinnande flod av rött vatten. Jag har verkligen inte läst någon läbbigt avklädd tidning de senaste timmarna innan och defenitivt inte sett något väldigt avklätt i badrummet.
Jag är bra glad att detta aldrig inträffade i Japan. Jag fick det en gång spontant i Slussen, i eftermiddagsrusning, cirkus 100 från hemmet. Problemet är att man då måste möta alla dryga södra latin elever som naturligtvis lägger märke till det varpå jag panikslagen kutade in i första bästa butik.
"Hej, får jag låna toaletten?", viftandes med en nerblodad hand...
Klockan är strax efter tio, börjar inse att man kanske borde ha gjort något vettigt de senaste tre timmarna förrutom att äta frukost och glo på den där fult 3d-animerade barnserien på Nickelodeon...
Dags att stiga upp med andra ord, snart är det dags för lunch.
Väl mött gott folk,
Ni som fortfarande bryr er...

Gungstolen är SÅLD!

Men herregösta vilken knölig dag. Upp tidigt, ner för backen, cyklist som cyklar på trottoaren och vägrar flytta på sig (glad att jag inte passade på att harkla mig när bilen körde förbi). Hinner precis med tåget och lyckas få en referens. Men egentligen borde detta betyda nått i stil med att nästa halvan av dagen kommer resultera i totalt vanvridet kaos.
Hell sh*t. Vad gör man... Dags att rensa skafferiet?

Morrhår

Jag måste ha gjort något väldigt ondskefullt om nätterna. Ty jag förstår inte varför folk tycks framstå så onda. Jag har gett er mitt förtronde, jag öppnar dörrar, kliver åt sidan, ler, ändå får jag bara en iskall hand i nacken.
Är det bara jag eller är det nått som har hänt?

Död åt Comhem

Jag blir så lack. Varför. Vaaaaaaaaaaaaaarför? Vad har jag gjort er? Jag hatar er. I tid och evighet. De stal den, min sssöte...

Nya skor

Ja tro det eller ej, jag har typ köpt nya skor, jävligt snygga saker. Trodde aldrig det skulle ske före jag fyllde nått tresiffrigt. Men ty oturen förband sig och gav mig en gapande högerfot (och en förkylning). Nu ska man väl ut i ovädret och hoppas att greppet inte försvinner.

Vägen till ninjornas dal

Senast vi lämnade den namnlöse hjälten blev han i princip indragen i vad som verkade vara ett kollektivt självmord. Med en mystisk ninja föll de båda handlöst mot marken, eller kanske inte.
Ty i de för oss vanliga dödliga finnes alltid dessa världar där allting som inte borde finnas, ske eller sägas faktiskt är av oanständig existens.

De båda hade nämligen fallit ner i ett sånt där mystiskt hål som vi typ hittar på sådär lagom mitt i pannkakan, allt för att inte göra en lång historia kort och undvika onödigt övervåld.

Skrikandes föll de båda genom hålet, ner i en sjö av väldigt otrevligt brunvaniljkrämigt vatten. Men tro så blöjvälj inte att det luktade vanilj, nä snarare mer åt rutten pannbiff med olivsallad doppad i det mest otrevliga man kan tänka sig.
"Tvi", sa ninjan och spottade ut vad denne nu fått i munnen.
Hjälten sa inget men såg ungefär lika äcklad ut, reste sig och hjälpte ninjan upp ur sjön av allmänna otrevligheter.
"Var är vi?", sa han undrande.
"Ingen aning", sa ninjan och rörde sig bortåt från platsen.
Hjälten lunkade efter i mörkret och kände sig fram. När ninjan tyckte han tog för lång tid tog han tag i hjältens arm och drog med honom genom grottan, så snabbt som hjälten nog aldrig vågat sig fram i en tvärmörk grotta.
Efter ett tag tycktes de närma sig något som liknade en öppning. Ivrigt tog de sig igenom den och möttes av något helt oväntat. En stor dal, fylld med grönska, konstiga träd och djur som klättrade omkring överallt. Varmt var det, varmt och fuktigt, och solen var på väg upp vilket gav omgivningen en något slags speciell färgsättning.
Helt oväntat började det dyka upp en massa typer i olikfärgade kläder. Många tycktes tydligt skifta beroende på vilken omgivning de hade kring sig, det tydligaste man såg var deras skuggor, annars kunde man mest ana att det var någon där.
"Äntligen tillbaka ser jag", sa den grönaste av dem.
"Vi hade tur", sa ninjan, men tystnade när han tittade på sina kläder.
"Jo jag ser det", sa en rödklädd.
"Var är vi?", undrade hjälten.
"Jaså minsan, en nykomling", sa den gröne ninjan ock skrockade för sig själv. "Då får jag passa på och välkomna dig till ninjornas dal."
"Kommer du också från utsidan måntro?", undrade den röde ninjan.
"Utsidan?", sa hjälten och såg osäker ut. "Jaså, ja man kan väl inte säga att jag kommer härifrån precis..."
"Vi hade en precis som du som påstod sig komma från någon helt annanstans"
Hjälten lyste upp.
"Berätta mer!", sa han ivrigt.
"Det var en flicka, med trasiga kläder, vacker som en blomma må jag säga."
"Är hon här menar du?"
"Njäe, tyvärr, de tog henne norrut, det är inte säkert nog här, plus att häxorna i norr vet bättre."
"Häxorna i norr..."
"Vi kan hjälpa dig på traven dit, men inte än på ett tag. Vi ligger i strid med pirater just nu, och våra elgitarrer är försvunna."
"Elgitarrer..?"
"Affärshemligheter", sa den gröne ninjan och såg hemlighetsfull ut.
Plötsligt rusade en knallblå ninja förbi och skrek:
"De är här! De är här! Till vapen allesamans, piraterna är här!!!"

Fortsättning följer...

Snö, snö, snö...

Varifrån kommer all denna förbaskade snö? Vågar ju knappt gå ut, skorna läcker (oj va läckert det var ute), Rut, 96 halkar ihjäl sig och bussar krockar. Och inget händer, ja det är tamebalba IKEA's fel. De borde uppfinna bord som sätter P för bilåkandet. Jag antar att all snö är payback för alla avgaser vi skickar upp i ingenstans. Jamen tänk er, glida omkring på ett bord, värsta hett. Kan man ju göra en serie om...

När gatan blev var mans ägo

"Ja jävlar..."
För att citera en karaktär ur Ulf Starks teatermanus som spelades upp en höstkväll i sjuan.

Jag frågar bara, vad är det som är så jättekul med att ta upp hela gatan man går på? Det fenomenet stötte jag minst sagt på innan Götgatan blev gågata. Alltid var det några som envist skulle gå i bredd och sola näsan. Nej men ärligt talat, är folk helt bortblåsta i huvudet?
Jag VILL INTE gå ute bland alla stora elaka bilar, copy cat? Någon fetlack tant hävdade envist att jag skulle cykla på "min" sida på årstabron är jag hänsynsfullt försökte undvika att cykla ner en massa gångtrafikanter, med solen i ögonen. Sen när började folk bry sig om regler du som inte ens hade cykelhjälm? Och var fasen är dina reflexer? Var glad om du klarar hyran med de böter du borde fått.
Det finns förvisso inga regler om att man får eller inte får ta upp hela gatan, däremot finns det två ord; respekt och hänsyn. Visst, jag kan sätta mig ner på gatan och placera upp mitt kokkök och tälta så alla blir spontant nermejade av lastbilar vid omkörningen, men hur snällt är det? (Onda samvetet säger: PAAAAAAAAAAAAAAAAAYBAAAAAAAAAAAAAAAAAAACK!!!!!!!!!!)

Sprängdeg..... PAUSFÅGEL!!!!!!!!!!!! FWUIIIIIIIIIIIIIII!!!!!!!!!!

Titta där dök min tjejkompis upp på nätet som jag inte pratat med på tre månader.

Folk må undra varför det bara består i evigheters klagan här. Ty om jag lät bli och skrev om blommor och kottar i skogen hade jag förmodligen fått för mig att atombomba hela Götgatan och den där tanten som så förvirrat trodde hon ägde stan idag, för att inte tala om alla som använde signalhornet på bussen i hopp om att jag skulle nollspaca mig bort så att de kunde nacka på personen framför mig vars fel det egentligen var eftersom han inte flyttade på sig när jag försökte släppa fram folk som skulle kliva av...... Ja jösses, länge leve demokratin, den finns ju ändå inte...

??????

Vem ända in i Rotulfs begagnade köttstycken är det som leker med subwåffern mitt i natten?!!?!?!??!

!!!!!!!!!!!

Men det var ett jäkla liv där uppe då då.
TYST!

Varför ska det vara så svårt...

Jag vill ju bara få mitt konto borttaget. Punkt slut. Jag hatar folk som skriver "äh, varför bry sig, låt den bara ligga istället" på frågan att jag vill veta hur jag ska ta bort det. Det känns så jäkla spydigt. Jag har ingen anledning, jag vill bara slippa hålla reda på femtioelva konton överallt, konton som jag inte ens använder, dessutom känns det ohyggligt osäkert att ha information liggandes på servrar man kanske glömmer bort, och sedan gör det ohyggligt svårt att spåra var allt skräp sedan kommer ifrån om tio år.
Ja jösses.... Förstår mig inte på folk ibland.

Tornet bortom alla tvivel

Den namnlöse hjälten vaknade upp i ett fruktansvärt mörker. Han mindes absolut ingenting av vad som hade hänt, bara en ruskig känsla av att han inte var bland vänner. Han försökte resa sig men kände en fruktansvärd smärta i huvudet, och satte sig snabbt ner igen. Det var som om hela rummet flög omkring och vägrade stanna.
Hjälten blundade och försökte tänka på något annat. Det gick efter en till synes evighets tid, men avbröts hastigt av ett otrevligt dunkande någonstans ifrån.
"Opp mied dieg!", skrek en röst som tydligen hade svårt med uttal.
Hjälten stönade och försökte än en gång resa sig, men blev denna gång avbruten av något hårt som träffade honom i magen.
"Et niu!", skrek samma röst varpå en kraftig smäll hördes bortom rummet han befann sig i. Fotsteg hördes som sakta avtog och tillslut tystnade.
Den namnlöse hjälten tog sig mirakulöst upp och plockade upp vad det nu var som givit honom en sån förfärlig magsmärta. Han kände något kallt och kladdigt och slängde genast bort det han höll i. Försiktigt luktade han på handen och smakade lite av det som fastnat. Snabbt spottade han ut det och såg rysligt illamående ut.
Istället försökte han sig på att lokalisera sig i rummet. Det verkade helt tomt då han trots sina försiktighetsåtgärder inget klev på under hela rundvandringen. Tillslut kom han fram till något som liknade ett fönster. Därifrån såg han en stor fullmåne som lyste upp stora delar av området.
Han drömde sig bort och märkte inte hur någon stirrade honom rakt i ögonen.
"Hej på dig du.", sa en okänd röst precis framför honom.
Hjälten ryckte till och lade plötsligt märke till ett par ögon som tittade på honom en halv armlängd ifrån honom, och for skräckslaget tillbaka in i rummet.
"V-vem är du?", stammade han.
"Jag bara tog en sväng förbi här, tyckte du såg lite bortblåst ut"
"Bortblåst? Du skrämde nästan livet ur mig..."
Personen i fråga hoppade ner från fönstret och in i rummet. Något som likade en kortvuxen ninja traskade fram till honom. Ninjan sträckte ut sin hand för att hjälpa honom på fötter igen.
"Kom, vi måste härifrån. Torpa är allt annat än skoningslös."
"M-men.."
Ninjan drog iväg honom mot fönstret. I samma ögonblick for dörren upp. Där stod självaste Greve Torpa med vakter och betraktade den för honom helt oväntade händelsen.
"Vafalls!? Ta fast dem! De får inte lämna detta torn på några som helst villkor!!"
Vakterna rusade mot dem, samtidigt som ninjan drog med hjälten till fönstret.
"Nu eller aldrig", skrek ninjan och drog med honom ut genom öppningen.
Tillsammans föll de båda ut ur tornet och bortom greve Torpas synfält. Han och vakterna trängdes i fönstret och försökte se var de tog vägen, men de var uppenbarligen försvunna...

Fortsättning följer...

"Världen är underbar..."

"Ja verkligen..."
"Världen är underbar..."
"Hördu, har du hakat upp dig?"
"...ibland iaf..."
"Du var mig en pratglad en."
Trevligt att det finns små ljuspunkter i detta eviga nattsvarta mörker...

Dagen då Tiphares återvände..

Det kom som en chock beskedet om vår nye justitieministers glädjebesked att vi ska bli förevigt avlyssnade i myndigheters vinstsyfte. Plötsligt kan du bli av med körkortet för att du råkade säga något i telefon, och vipps fick du inte jobba kvar längre för att du mejlade din kompis om chefens "bajen"strumpor..
Vi träder nu in i en ny era, en era av terrorism, personlighetsspioneri, miljökatastrofer och övervåld. Vi vet alla att de enda terrorister som finns håller till i ett land uppdelade på 50 stater. Jag såg med sorg hur Nordkorea gav efter för jänkarlands förtryck att avskaffa kärnvapen. Jag ser med sorg hur Iran uttalar sig vara ännu ett av dessa förtryckta länder som jänkarland vill få trilla av pinnen i jakt på total världskontroll. Ty visso den kanske inte mest vettiga person sagt detta men president Putin verkar vara en av få som vågat sätta sig emot deras till synes eviga terrorism.
'Vem bryr sig' säger någon, 'har ju varit så här i alla år, orka ändra på det som redan är'.
Tyvärr lär det bli ändring hur man än gör, ändring i värsta fall åt fel håll. Sedan president Bush kom till makten har dussintals oskyldiga människor fått sätta livet till, och han har mage att kräva dit fler som ska offras för vad tusan hans förbannade j*vla ideologi är för något.
Det är vad jag kallar maktmissbruk.

Vad är det som hänt egentligen..?

De har bytt ut BR-Leksaker-gubben!! Ja jäklar, det var som faraos brinnande sköldpaddor. Jag trodde aldrig de skulle sjunka så lågt. Så jädrans lågt. Men nu har det hänt, den tidigare så klassiska BR-Leksaker-maskoten. Istället står där en massa förbaskade ettor och nollor. Jag talar om en 3d-rendrerad figur, jamenar, var tog charmen med cellanimering vägen? Först åt skiten upp Stor & Liten, sedan avlivades rösten (som f.ö. spelades av Annica Smedius), och nu kommer de och avlivar sann trogen cellanimering...
Det är med viss tragik man zappar förbi dagens barnprogram. Björne blir utbytt och låter som en nerdrogad kanin, det visas hjärtlösa serier animerade i nått sunkigt 3.e-parts program och "vad är det fär för jäkla stolpskott?! Var är Arne Weise?!".
Sedan TV4 envist plockade bort Junior för drygt åtta år sen har världen bara fallit utför. Trean började banta ner sitt guld på morgonen, och Cartoon Network fick för sig att ersätta alla program med sunkiga B-serier som Dexter's Lab och Jonny Bravo. Jag saknar verkligen tiden när Claes af Geijerstam hallåade i Cartoon, och då det inte var helt självklart att programmet skulle kunna förstås av alla, (dvs innan allt dubbades).
Jag vill inte kalla mig konservativ, och samtidigt är jag alltifrån liberal. Kanske är det något i min undre värld som slåss för en totalrenovering av tillvaron, och slåss febrilt mot någon annan syn på saken som hellre såg att Arne Weise satt där, år ut och år in, att samma gamle Per-Erik stod och presenterade vädret tills han såg ut som en mer eller mindre Gandalf 2.
Jag har läst nånstans att människor alltid stått skräckslagna inför förändringar. Så varför lades då Junior ner? Och var i helsefyr tog BR-gubben vägen?
Vad är det som hänt egentligen..?

Är det nu man ska sätta på vinterdäcken..

Ja det får jag verkligen hoppas att man inte ens behöver tänka idag. Som de flesta nog vet är det redan sen ett par månader vinterhjulstvång så ut och skotta, ner och kör igång däcken och hoppas på att du kommer längre än 3 meter. Jag insåg just var all snö tagit vägen, den har typ lagrats i nått mystiskt moln som tog ett par månvarv runt jordklotet, och sedan *POFF* satte doktor Grym igång sin maskin som gjorde att Stockholm dränktes i vit snö. Vänta bara, imorgon kommer resten. Var fasen pepparrot är Räddningspatrullen när man behöver dem?... Ja just ja, SVT dumpade dem för typ fjorton år sen... Nu går de väl omkring på gatorna och tigger ost eller vem vet vad. Eller har de gått solo, typ Oskar startar resebyrån "Australian Travelsh!" uttalad med värsta crocodile dundee dealekt. Pärlan blir chefsprogrammerare på Rattle. Piff och Puff de typ.. blir lite tända och gifter sig eller nått. Ett av många sätt på hur man kan se det. Man kan ju säkert också anta att allt sprängdes och Robotnik tog över allt.
Jösses vad jag saknar Sonic. Vill typ plocka fram min gamla Mega Drajv och köra igång det, fast då inser man väl direkt att det spelats allt för många gånger och man redan vet exakt hur man ska spöa boss xyz och ta sig förbi det "omöjliga" hoppet i värld 5. Sonic filmen var en jäkla enorm pinsamhet, det enda som verkar lovande sedan Sonic övergick i den tredje dimensionen är det senast utkomna spelet till, vad var det, Playstation 3? Det enda jag stör mig på är att något som liknar en människa dyker upp ett flertal tillfällen. Tyvärr kopplar jag det alltför gärna till den mindre intressanta Sonic serie som kom upp på trean efter sagan om Domedagsprojektet. Förvisso lär det kännas mer bekvämt för vissa att ha med minst en männsklighet i en serie som annars fylls av antromorfiska allmänheter...