Det är en trappa - RAJD DÖ LAJTNING says:
Länk kommer.

Tala med väggar

Varje dag händer det att jag står helt sonika och talar med en vägg. Helt tyst står den där, säger inget, hur mycket/litet och högt/lågt man än talar. Oftast är man glad att väggen inte tittar på en, för då ser man extra dum ut, ungefär som man sagt årets pinsamhet.
Ett exempel på detta fenomen är bl.a. det jag nyss råkat ut för, väktaren på ersättningsbussen. Jag har förmodligen hälsat och haft mig på typen sedan bussen började köra, och varje gång samma sak, han tittar upp i himlen som om det plötsligt börjat regna. Till slut gav jag upp. Men en dag, typ några veckor sedan så reagerade karln, tills idag, då är det samma skit. Ändå verkar han reagera på hur andra tilltalar honom...
På jobbet kan det vara likadant ibland, vissa personer, tyvärr hamnar man i ett helt lag i 8 timmar med dessa ibland. Det är ungefär som på posten, jag minns bara en tjej som faktiskt spontant tilltalade mig under kvällssorteringen, eller så drömde jag bara.
Så om någon tycker jag är för tyst, kanske skulle ta och spetsa öronen i fortsättningen, så kanske folk hör vad jag säger, eller åtminståne anstränga sig för att vilja höra. Det är inte alla, men ni vet säkert vilka ni är.

Klart slut.