Vad är det som hänt egentligen..?

De har bytt ut BR-Leksaker-gubben!! Ja jäklar, det var som faraos brinnande sköldpaddor. Jag trodde aldrig de skulle sjunka så lågt. Så jädrans lågt. Men nu har det hänt, den tidigare så klassiska BR-Leksaker-maskoten. Istället står där en massa förbaskade ettor och nollor. Jag talar om en 3d-rendrerad figur, jamenar, var tog charmen med cellanimering vägen? Först åt skiten upp Stor & Liten, sedan avlivades rösten (som f.ö. spelades av Annica Smedius), och nu kommer de och avlivar sann trogen cellanimering...
Det är med viss tragik man zappar förbi dagens barnprogram. Björne blir utbytt och låter som en nerdrogad kanin, det visas hjärtlösa serier animerade i nått sunkigt 3.e-parts program och "vad är det fär för jäkla stolpskott?! Var är Arne Weise?!".
Sedan TV4 envist plockade bort Junior för drygt åtta år sen har världen bara fallit utför. Trean började banta ner sitt guld på morgonen, och Cartoon Network fick för sig att ersätta alla program med sunkiga B-serier som Dexter's Lab och Jonny Bravo. Jag saknar verkligen tiden när Claes af Geijerstam hallåade i Cartoon, och då det inte var helt självklart att programmet skulle kunna förstås av alla, (dvs innan allt dubbades).
Jag vill inte kalla mig konservativ, och samtidigt är jag alltifrån liberal. Kanske är det något i min undre värld som slåss för en totalrenovering av tillvaron, och slåss febrilt mot någon annan syn på saken som hellre såg att Arne Weise satt där, år ut och år in, att samma gamle Per-Erik stod och presenterade vädret tills han såg ut som en mer eller mindre Gandalf 2.
Jag har läst nånstans att människor alltid stått skräckslagna inför förändringar. Så varför lades då Junior ner? Och var i helsefyr tog BR-gubben vägen?
Vad är det som hänt egentligen..?

Är det nu man ska sätta på vinterdäcken..

Ja det får jag verkligen hoppas att man inte ens behöver tänka idag. Som de flesta nog vet är det redan sen ett par månader vinterhjulstvång så ut och skotta, ner och kör igång däcken och hoppas på att du kommer längre än 3 meter. Jag insåg just var all snö tagit vägen, den har typ lagrats i nått mystiskt moln som tog ett par månvarv runt jordklotet, och sedan *POFF* satte doktor Grym igång sin maskin som gjorde att Stockholm dränktes i vit snö. Vänta bara, imorgon kommer resten. Var fasen pepparrot är Räddningspatrullen när man behöver dem?... Ja just ja, SVT dumpade dem för typ fjorton år sen... Nu går de väl omkring på gatorna och tigger ost eller vem vet vad. Eller har de gått solo, typ Oskar startar resebyrån "Australian Travelsh!" uttalad med värsta crocodile dundee dealekt. Pärlan blir chefsprogrammerare på Rattle. Piff och Puff de typ.. blir lite tända och gifter sig eller nått. Ett av många sätt på hur man kan se det. Man kan ju säkert också anta att allt sprängdes och Robotnik tog över allt.
Jösses vad jag saknar Sonic. Vill typ plocka fram min gamla Mega Drajv och köra igång det, fast då inser man väl direkt att det spelats allt för många gånger och man redan vet exakt hur man ska spöa boss xyz och ta sig förbi det "omöjliga" hoppet i värld 5. Sonic filmen var en jäkla enorm pinsamhet, det enda som verkar lovande sedan Sonic övergick i den tredje dimensionen är det senast utkomna spelet till, vad var det, Playstation 3? Det enda jag stör mig på är att något som liknar en människa dyker upp ett flertal tillfällen. Tyvärr kopplar jag det alltför gärna till den mindre intressanta Sonic serie som kom upp på trean efter sagan om Domedagsprojektet. Förvisso lär det kännas mer bekvämt för vissa att ha med minst en männsklighet i en serie som annars fylls av antromorfiska allmänheter...

Alla dessa förbaskade j*kla människor

Jag blir ibland bara så jäkla trött på vissa människor. Jag har säkert tagit upp det tidigare, dussintals gånger, alla dessa förbaskade j*kla människor. Min dag var ganska trevlig tills kvällningen då jag halv ont anandes utsattes för indirekt stöld. Någon går väldigt nära brevid mig på väg till tunnelbanespärrarna, när jag vänder mig för att gå in och dra kortet (dessa var av den senaste modellen, dvs de som åker isär) tvärstannar personen och ställer sig bakom mig, när jag går in försöker hon på något iskallt vidrigt sätt smita igenom. Precis innan dörren vänder jag mig om, frågar vad i h*lv*te hon sysslar med, och får ett fjantigt "öh!?" till svar varpå hon knuffar undan mig, sliter tag i dörren och smiter förbi iaf, rusar ner till tåget och skriker något ohörbart innan hon försvinner.
Jag hade inte haft något emot det om det inte var för att jag betalade 600 j*vla kronor för mitt kort, hon har uppenbarligen inte haft för avsikt att betala något alls. Det kallar jag verkligen stöld. Det som skrämmer mig än är att staden består av mängder av dessa illvilliga idioter som förmodligen vid nästa möte kommer få sig en stor propp, eller förhoppningsvis en väktare som slänger ner denne i golvet, alternativt skyller på att jag borde setat hemma istället.
Personligen tycker jag alla Stockholmare kan dra dit pepparn växer (Med vissa undantag). Om någon anser mig dra alla över en kam, ta då tag i närmsta Stockholms-typ och släng denne i marken och fråga "Va ända in i Jonnys skafferi sysslar du med?!".
Det var allt för idag. Och må du ondskefulla plankare som förstörde min kväll brinna i skärselden i evighet

Greve Torpa och Gröndalen

Den namnlöse hjälten slog upp ögonen och insåg genast att han inte var hemma. Senast vi lämnade honom förkastades han och prinsessan Yrvig in i porten till andra sidan, en mystisk värld var ingen sägs kunna återvända från. Hjälten tittade sig omkring men såg ingen Yrvig, bara mörker. Överallt mörker, knappt man kunde se handen framför sig.
Han reste sig och försökte irriterat komma på vad han skulle ta vägen, ty det verkade inte finnas något annat än platt yta och mörker...
'Är du vilse lille vän?', sa någon bakom honom.
Hjälten tvärvände sig om och möttes av en kortvuxen figur som stirrade honom rakt i ögonen. En blixt slog ner någonstans och lyste upp omgivningen för en stund, varpå man såg mannens vanställda ansiktsform. Ärr, sår och rester av stelnat blod var det mesta man kunde urskilja, men absolut inte ville minnas.
'Nå? Ut med språket, vad gör du här?', sa en annan röst.
'Lägg ner ditt sabla skitsnack och säg nått!', sa en tredje.
Någon ryckte tag i hjälten och vände honom mot sig.
'Du ska inte vara här...', sa han och än en gång fick hjälten se det fruktansvärt vanställda ansiktet.
'Släpp mig din...!', fräste hjälten och siktade en spark rakt i solar plexus.
Personen ryckte tag i en kniv och kastade sig över hjälten, men något fick honom att avbryta aktionen.
'Wret!!', väste någon i bakgrunden. 'Hur många gånger har jag sagt åt dig, låt bli bortfallingar!'
En lång mörkklädd man gick med bestämda steg och lyfte undan Wret och hjälpte den namnlöse hjälten på fötter igen.
'Så vad är du för en då?', väste mannen.
Hjälten sa först ingenting, men när han precis skulle öppna munnen avbröts han.
'Jaså du tänker förbli hemlig! Men då ska du veta, att den som hemlighåller sig för Greve Torpa av Gröndalen, den har hemligiserat för sista gången!'

Fortsättning Följer...

"Åhhh.... Jag blir så förbaskad"

Då var det typ nyår igen, denna gång blev det en av de värsta kvällarna i mitt liv. Det som från början var en trevlig kväll på Katarinavägen vart totalt kaotiskt förvridet till intetheten. Hade man istället tagit den där krångliga omvägen hade jag inte bara sluppit nästan få en dörr i huvudet. Jag hade förmodligen kunnat sitta ner som folk, och sluppit vara livrädd för poliser. Jag förstår inte vitsen med att sitta och trycka på och på tills något allvarligt nästan händer. Jag var minsan glad som tog mig ur den där folkmassan som i princip täckte hela Södermalmstorg. Men att inte det räckte. En kaxig och sur polis rycker tag i mig och säger de mest otrevliga saker och får det att se ut som om jag bryter mot lagen när jag i själva verket gör allt i min makt för att ta mig bort från platsen. Man vet ju aldrig vad som kunnat hänt, hon hade mycket väl kunnat få för sig att släpa in mig till polisbilen och slå mig både gul och blå, jamenar man har ju liksom hört en del om poliser under sina dagar...
Jag kan ju bara hoppas jag vågar mig i närheten av en sådan igen.
Gott Nytt J*vla År