torsdag, oktober 23, 2008

Dagen då världen gick under


Ville bara säga hur förvånad man blir över alla självgoda puckon som tycker det är roligt att skrämma slag på stackars spårvagnsförare ute på stan. Förstår inte poängen med att folk i princip nästan offrar sina liv för att hinna med spårvagnen på andra sidan, istället för att vänta ett par minuter på nästa.
Situationen var som sådan, vi är i station Årstaberg. Här finns en spårvagnshållplats. På den sidan jag står finns en platform för tåg mot Liljeholmen/Alvik och på andra sidan, om man går över spåren så finns tåg mot Gullmarsplan/Sickla. Såklart så stod då ett tåg mot Sickla där, men där tar inte detta slut, på avstånd hör man ett tåg komma som ska gå mot Alvik, och därmed korsa den lilla övergångsplatsen över spåren som man annars kan gå över. Tro det eller ej, folk springer över den här, fastän tåget är knappt 100 meter bort och närmar sig med världens fart. Tåget tutar, har aldrig hört dem använda den där tutan förrut, och är väl inte mer än 5-10 meter från tåget när den sista passerar. Är glad att jag slapp bli vittne till ännu ett av stockholms blodbad på spåren..

Inga kommentarer: