Den namnlöse hjälten har precis äntrat det östra klocktornet i hopp om att rädda den stackars prinsessan Yrvig. Han har ingen aning om vad som väntar honom, och det har förvisso inte hans ärkefiende furst Aingus heller någon aning om. Ett otäckt knarrande möter honom då han med darrande steg kliver upp för det första trappsteget. Bakom honom hörs även ett kusligt klirrande. Med en vacker pirruett drar han sitt svärd och förvandlar den tidigare ondsinta vakten bakom till en hög av metallbitar.
Pustande fortsätter han uppför trappan. Regnet smiter in genom de öppna gluggarna i väggarna och gör vissa steg helt livsfarliga att beträda, inte nog för att de blir hala utan även trappsteget själv fräts sönder av det mystiska regnvattnet.
Halvvägs upp i tornet hör han ett skräckslaget snyftande längre upp. Glädefyllt kutar han upp för trapporna men möts nästan genast av en stor järngrind, till synes utan varken gängor eller lås. Glädjen blev kortvarig för får namnlöse hjälte som förtvivlat sätter sig ner med ryggen mot grinden. Men plötsligt hörs ett skratt. Ett skratt som ekar överallt i tornet och får blodet att isa i kroppen på hjälten. Han tittar ner och tittar då skräckslaget rakt in i ögonen på furst Aingus...
Fortsättning följer...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar