torsdag, september 18, 2008

Ta't lugnt

Tänkte slå ett slag för "ta't lugnt" nu såhär med alla stressrelaterade sjukdomar i både akut och kronisk form som tar sig till uttryck i dagens moderna Sverige, eller tja, hela världen faktiskt med vissa undantag.

Stress är ett fenomen som lätt uppkommer i större städer såsom Stockholm, Göteborg, New York, London, Kapstaden, San Pommesfrites, etc. då dess invånare under påverkan av fenomenet tiden på ett eller annat sätt är försenade eller i allmänhet på väg någonstans.

Tid är ett sånt där mänskligt fenomen som uppfanns någon gång för massa hundra år sedan för att få folk att kunna organisera sig bättre. Tänk er dagens samhälle utan klockor, utan tid, man liksom bara gick upp när det var tillräckligt ljust, och när mörkret föll så hoppade man i säng (med rimliga marginaler med hänsyn till dygnslängden över året). Bussföraren Leif hoppar upp ur sängen, äter sin frukost, går lugnt till bussgaraget och hämtar ut en tom buss, kör lugnt iväg och stannar vid första hållplatsen. Där står en skock folk, de kliver på bussen, åker lugnt vidare (tänk om det dessutom bara är Leif som vägrar erkänna tidsfenomenet, tänk er reaktionerna på bussföraren då).

Hursomhelst, varför stressar ni så? Ärligt talat, jag vet att cancer är en av världens dödligaste sjukdomar men stress? Det lär ju kunna vara ett förstadie till en mängd olika allvarliga sjukdomar, både direkt och indirekt. Exempel:

* Gunilla vill ha sovmorgon varje dag, så hennes dagar startar med att stressa ur sängen, kasta i sig frukost (när hon hinner), springa till bussen, kasta sig mot jobbet och jäkta upp i hissen. Tänk vilka följder det kan bli, magsår, högt blodtryck, m.m. för att inte tala om trötthet och irritationsbenägenhet.

* Trevor ska vara intim med sin fru som tyvärr råkar vara smittad med hiv-virus. Tidigare har de använt skydd men Trevor är stressad och föreslår sin fru att ta p-piller efteråt så skydd blev det inget av, och blir smittad med hiv-virus.

Jag har ingen djupare koll på hurvida stress kan orsaka mutationer men det skulle i så fall innebära att stress kan vara en risk för cancer t.ex.

Läste för ett tag sedan ett blogginlägg om norrländska, där det klart hävdades att man ska prata... lång...samt...och...inte...ha...bråttom...
Så varför inte bara ta't lugnt. Gunilla kan be om ändrade arbetstider, eller så byter hon helt enkelt jobb till något där hon får kvällstjänst. Alternativt så får arbetsgivarna bli lite hyggligare mot att tågen och bussarna ibland kan vara sena, för ett sent tåg ökar stressen hos folk (vet själv hur enerverande ett tåg som bara står still kan vara, vetskapen om att tiden tickar och lektionsstart närmar sig är outhärdlig). När tåget väl kommer in till stationen sent så stressar Gunilla vidare mot sitt jobb och kommer precis i tid. Se vilken press hon har, vilket stress...

Brukar numer envisas med att ta't lugnt. Trippar inte nerför trappor som förr, utan ett steg i taget, vill någon gå förbi så får folk hoppas på att det dyker upp en lucka eller önska att de hade gått förbi mig innan trappan började. Springa till bussen är inte heller någon hit, det är inte precis som att bussarna slutar gå (vilket många verkar tro). Nog misstänker jag att folk retar sig som galningar på det här. De får de väl göra men det är verkligen inte mitt problem. Och om de får för sig att ens påpeka det i tal så lär jag gladeligen delge dessa ljushuvuden med påpekan om att jag tar det så lugnt jag vill.

Så följ med mig, och ni ska aldrig behöva vara hungriga mer...

1 kommentar:

Anonym sa...

Usch nej, jag förstår inte varför man ska stressa jag heller. Därför jag försöker trappa ner när vi går tillsammans :)
Hihi, roligt att du fortfarande har lejonkungen-citat på hjärnan :)